Ikonen Tomas Colling har gjort sin sista match (igen).
Det finns inte många som har ett så stort klubbhjärta för Karlstadinnebandy som Tomas har.
Han har varit med och räddat många lag hos oss.
När jag hamnade i den situationen att jag var tvungen att hitta en ny tränare för ca 1,5 år sedan, då ringde jag Tomas och frågade om han möjligen kunde ställa upp och träna laget säsongen ut tillsammans med Peter Andersson. Det blev tyst i telefonen i ca 5 sekunder sen svarade Tomas, självklart ställer jag upp och hjälper er.
Och efter det samtalet så har jag och Tomas haft ett nära samarbete som även resulterade i att han blev kvar som tränare även säsongen efter. Det är ett beslut som jag absolut inte ångrar.
Tomas är en person med många tankar och idéer, och han kan vara ganska stönig när han sätter den sidan till. Men den Tomas som jag lärt känna under den här tiden har hela tiden jobbat för att damerna ska må bra, bli bättre innebandyspelare och framför allt ha roligt på träningar och matcher.
Men nu är den eran som sagt över.
Så jag vill bara säga till Tomas, ett stort stort tack för allt du gjort för Karlstad dam och för Karlstadinnebandy.
Jag fick inte bara en bra tränare jag fick en bra vän.
Och jag vet att när säsongen drar igång igen så kommer du sitta på läktaren och följa lagen i Karlstad.